Varför säger alla jämt att "det var mycket bättre förr" eller att "dem saknar tiden som var förut" osv. ? Livet blir ju trots allt vad man gör det till, men visst jag kan hålla med. Vissa saker var bättre förr men det finns väl saker som är bra nu också..? Om några år kommer vi fortfarande att säga att det var bättre förr. Menar vi isånnafall att det var bättre NU fast vi säger det om några år?

Jag tycker att vi ska vara glada för vad vi har istället för att tänka tillbaka på tiden som var. Människor förändras inte, vi lär bara känna dem bättre. Sen är det klart att dem flesta har minnen som dem vill komma ihåg och platser dem vill tillbaka till etc. men att det faktiskt var så mycket bättre förr än vad det är nu..? Knappast! Vi kommer alltid hitta någonting att klaga på, folk klagar alldeles för mycket. Klart jag också kan klaga, ganska mycket om jag ska vara ärlig. Men jag blir så irriterad på folk som klagar exakt HELA tiden. Och på sånna som bara skriver "deppiga" -saker på sina facebook-statusar.

Vad vill ni att vi ska säga..? Att det är så synd om just Dig?
Då har jag ett förslag, prata ut med någon på riktigt istället för att skriva det på facebook. Jag vill egentligen inte säga det här, men helt ärligt, ingen bryr sig! Ryck upp dig istället och SLUTA KLAGA. Om du ändå känner att du verkligen måste klaga jämt, låt det inte gå ut över någon annan. Ha det för dig själv och prata med dig i spegeln eller någonting.

För jag kan känna såhär, att om någon tillexempel skriver "jag hatar mitt liv och vill inte leva längre!" som status på fb, så mår inte jag bra av det. Men ändå vill jag inte kommentera för det känns ändå inte som att den personen bryr sig om man skriver att man finns för den personen. Förstår ni hur jag menar..?
Sen en annan sak, jag blir sjukt irriterad på folk som ena sekunden skriver "allt vara mycket bättre förr, det är bara mitt fel, jag hatar mitt liv blablabla.." sen typ tio minuter senare skriver samma person "älska livet, ni är allt för mig, jag älskar er blablabla.."

Haha, nej men hoppas ni fattar. Nu bytte jag ämne lite här känner jag men har tänkt ganska länge att jag vill blogga om det här. Jag ber er, sluta klaga och sluta skriva deppiga saker på facebook i hopp om att någon ska tycka synd om er.